Huvudmeny:

Annons
Lär dig spela på UFC hos www.mmabetting.se. Hitta bästa sportsbetting bonus och jämför aktuella UFC odds här.
Annons
Gillar du online betting så besök Betway.com för de bästa och senaste odds på UFC, fotboll, hockey, handboll m.m.. På denna sida kan du också spela blackjack, roulette och poker, eller testa lyckan på en av de mer än 400 andra spel i vårt online casino.
Annonsplats
Vill du annonsera här så kan du antingen använda kontaktformuläret eller maila direkt till kontakt(snabela)ufc.nu
Bästa kombinationsspel
Just nu finns inga matcher med odds

Kategorier

Länkar


uppdaterade rankinglista efter helgens gala


Kvinnlig bantamvikt

Mästare: Ronda Rousey
1. Cat Zingano
2. Sarah Kaufman
3. Miesha Tate
4. Sara McMann
5. Liz Carmouche
6. Alexis Davis
7. Amanda Nunes
8. Julie Kedzie
9. Germaine de Randamie
10. Sheila Gaff
Flugvikt

Mästare: Demetrious Johnson

1. Joseph Benavidez
2. John Dodson
3. Ian McCall
4. John Moraga
5. Jussier Da Silva
6. Louis Gaudinot
7. John Lineker
8. Chris Cariaso
9. Darren Uyenoyama
10. Timothy Elliott
Bantamvikt

Mästare: Dominick Cruz

1. Renan Barao (Interim-mästare)
2. Urijah Faber
3. Michael McDonald
4. Eddie Wineland
5. Brad Pickett
6. Raphael Assuncao
7. Scott Jorgensen
8. Mike Easton
9. TJ Dillashaw
10. Ivan Menjivar
Fjädervikt

Mästare: Jose Aldo

1. Chad Mendes
2. Ricardo Lamas
3. Frankie Edgar
4. Chan Sung Jung
5. Cub Swanson
6. Dennis Siver
7. Dustin Poirier
8. Clay Guida
9. Nik Lentz
10. Erik Koch
Lättvikt

Mästare: Benson Henderson

1. Gilbert Melendez
2. Anthony Pettis
3. TJ Grant
4. Gray Maynard
5. Josh Thomson
6. Donald Cerrone
7. Nate Diaz
8. Jim Miller
9. Pat Healy
10. Rafael dos Anjos
Weltervikt

Mästare: Georges St-Pierre

1. Johny Hendricks
2. Carlos Condit
3. Rory MacDonald
4. Jake Ellenberger
5. Demian Maia
6. Nick Diaz
7. Martin Kampmann
8. Tarec Saffiedine
9. Robbie Lawler
10. Josh Koscheck
Mellanvikt

Mästare: Anderson Silva

1. Chris Weidman
2. Vitor Belfort
3. Yushin Okami
4. Michael Bisping
5. Ronaldo Souza
6. Constantinos Philippou
7. Luke Rockhold
8. Mark Munoz
9. Chael Sonnen
10. Tim Boetsch
Lätt tungvikt

Mästare: Jon Jones

1. Lyoto Machida
2. Alexander Gustafsson
3. Dan Henderson
4. Glover Teixeira
5. Antonio Rogerio Nogueira
6. Rashad Evans
7. Mauricio Rua
8. Phil Davis
9. Gegard Mousasi
10. Ryan Bader
Tungvikt

Mästare: Cain Velasquez

1. Junior dos Santos
2. Daniel Cormier
3. Fabricio Werdum
4. Antonio Silva
5. Roy Nelson
6. Alistair Overeem
7. Frank Mir
8. Travis Browne
9. Mark Hunt
10. Antonio Rodrigo Nogueira
Pound-for-pound

1. Anderson Silva
2. Jon Jones
3. Georges St-Pierre
4. Jose Aldo
5. Benson Henderson
6. Cain Velasquez
7. Demetrious Johnson
8. Renan Barao
9. Dominick Cruz
10. Frankie Edgar

För att hitta bästa oddsen för nästa UFC match kolla in bwin

UFC fastställer regler för hur fighters ska uppföra sig


UFC fastställer regler för hur fighters ska uppföra sig.
Läs nedan om du vill veta detaljerna.

Ufc Fighter Code of Conduct

Krönika UFC Stockholm 2013


Krönika UFC Stockholm 2013

Det var andra gången som UFC besökte Sverige och den kungliga huvudstaden Stockholm.

I vilken ände ska man börja skriva om detta event, men vi tar det från början. Vi anländer till Globen i god tid innan insläppet börjar vilket medför att vi nästan fryser ihjäl i kön på vägen in då inpasseringen för press är under all kritik. Såklart strular det med vår ackreditering så vi fastnar i grinden och MISSAR första matchen i väntan på ”presschefen” som snabbt löser vårt problem när han väl dyker upp, enligt snacket mellan de frysande journalisterna i presskön är det sämsta hanteringen av insläppet någonsin) .  Men väl inne är allt väldigt proffsigt och väl organiserat.

Vi intar våra platser och match nummer 2 börjar, Kuiper mot Lawlor matchen blir inte långvarig vilket för att vi får lite tid att komma på plats och förbereda oss för nästa match .

Matchen mellan Ben Alloway vs. Ryan LaFlare går väl inte till historien kanske men en helt ok match som Ryan LaFlare vinner med dommarsiffrorna (30-27, 30-27, 30-27).

Sen är det dags för Conor McGregor att göra sin UFC-debut, här kanske vi ska vara glada att vi fick stå i kö så länge för att komma in eftersom vi snackade en hel del med några irländska journalister som sa att vi skulle hålla ögonen på McGregor och inte blinka under matchen och oj vad rätt dom hade. Jag tror en ny stjärna är född han kan inte bara slåss (vilket han visar genom att vinna matchen och KO of the night) utan genom att vara väldigt ”likeable” en skön snubbe helt enkelt. Jag träffade senare de irländska journalisterna där inne och deras glädje gick inte att ta miste på.

Adlan Amagov vs. Chris Spång var en match jag hade sett fram i mot men går till historien som galans absulot tråkigaste. Det händer ingenting på tre ronder och Amagov är den bättre strikern och mixar även in en del luriga sparkar vinner rättvist med (30-27, 30-27, 30-27). Spång får bita ihop och komma igen.

Adam Cella vs. Tor Troeng två lagkompisar från TUF möts i octagonen. Tor var den svensk som hade lägst odds att vinna sin match av alla svenskar och van visar varför. Total dominans är det enda sättet man kan sammanfatta matchen som Tor vinner på en RNC efter 3:11 i första ronden. En match som enligt min borde ha gått på huvudkortet.

Sen kommer matchen som alla har väntat på Michael Johnson vs. Reza Madadi. Publiken blir helt vild så fort dom får se Reza på vägen in till ringen och änne mer när kameran zoomar in på Alexander Gustanvsson som står i Rezas hörna . Matchen börjar i bra tempo och Johnson ligger på och ser pigg ut, något som snabbt går över och han blir allt tröttare ju längre matchen går. Efter första ronden börjar Reza dominera allt mer men sin stabila brottning. I tredje ronden känns det som att Johnson inte är sugen på att fightas längre och 1:33 in i tredje ronden sätter Reza en finfin armtriangel som visar sig vara så fin att han vinner Submisson of the night på $60 000. Rezas glädje finner inga gränser och i sergerinterjuvn skriker Reza ”Jag älskar er alla, jag svär på min mamma” till publikens jubel. Efter matchen på väg ut från octagonen ser Reza sina träningskamrater bland annat Jimmy Lidberg (som har hjälpt Reza med sin brottning) på läktaren och det utbryter ett stort kramkalas.

Det blir en lite paus mellan underkortet och huvudkortet och då passar UFC på att visa lite historiska high lights på storbildsskärmarna och publiken sitter som trollbunden kvar på sina plaster och inte många springer iväg för att köpa korv och kaffe.

Huvudkortet, det är nu det börjar.

Akira Corassani vs. Robbie Peralta

Ppå förhand kvällens största missmatch då jag var helt säker på att Akira inte ska ha något att hämta med en så rutinerad herre som Robbie Peralta (16-3, 12 KO). Men Akira krigar på och vinner faktiskt helt rättvist med domarsiffrorna (30-27, 30-27, 29-28). Stort grattis till Akira som har utvecklats enormt sen han som första svensk var med i TUF.

Diego Brandao vs. Pablo Garza

Diego Brandao är helt överlägsen och vinner på en snygg armtringel efter 3:27 i första ronden. Det var tydligen aven han som ”deala” upp kvällens bonusar från $50k till $60k tråkigt bara för honom att han inte fick någon själv. Får även här reda på att Ilir kommer gå in till Musiken från Rocky.

Mike Easton vs. Brad Pickett.

Matchen gick mot alla odds tiden ut efter jämna slagväxlingar vinner Pickett splitt (29-28, 30-27, 30-27) och vinner även bonusen för fight of the night, något han sa sig behöva då han skulle gifta sig i år och eftersom hans flickvän var dyr i drift.

Philip De Fries vs. Matt Mitrione.

Vad ska man säga matchen var 19 sekunder lång och Mitrione vann på TKO.

Co-main event: Ryan Couture vs. Ross Pearson

Ross vinner på TKO i en fight där det bara fanns en person som ville fightas, Ryan såg seg och osäker ut och tog vad jag kunde se knappt ett steg framåt på hela matchen. Det var lite roligt att se frank Trigg i Ryans hörna, jag har undrat lite vart han har tagit vägen, men nu vet jag.

Main event, Ilir Latifi vs. Gegard Mousasi.

Vad ska man säga? Ilir går som väntat in till musiken från Rocky och jublet från publiken är i samma klass som när Alexander Gustavsson mötte Thiago silva förra gången UFC var i globen. Det är väl ungefär där det roliga tar slut för Ilir (som har bantat bort 12kg på tre dagar) Mousasi är helt överlägsen och gör inget alls för att riskera segern. Precis som i första rockfilmen får hjälten stryk men klarar att stå på benen tiden ut.

Korta observationer:
Stod en meter ifrån Brad Pickett (168cm) och han är kortare än vad han ser ut på tv.
Delade bänkrad med folk från bl.a. BBC mmalabbet, mmanytt och nån kille från SVT.

  • Det fanns en lite rysk vippgäst som mest drack öl och spela angry birds på sin på sin ipad.
  • Skillnaden mellan Mousasi och Ilir är att Ilir pratar om att göra sig ett namn i UFC, medans Mousasi vill statuera exempel på sin väg mot en titelmatch.
    Jag fick en putt i ryggen av Jacob “Stitch” Duran, tur att det var han ifall jag skulle ha blivit skadad så skulle han kunna lappat ihop mig.
  • Stefan Struve (211cm) gick just förbi, han är stooor.
  • Björn eriksson den gamla landshövdingen gled runt förbi med ett vipband runt halsen och såg väldigt nöjd ut. Undrar om han är här i jobbet eller privat.
  • 14 000 åskådare på plats och bara 2 har blivit utkastade pga. störig ordning, slå det hockey.

Resultat UFC Stockholm 2013


Huvudkortet
Gegard Mousasi besegrade Ilir Latifi via enhälligt domslut (30-27, 30-27, 30-27)
Ross Pearson besegrade Ryan Couture via TKO (punches) – Rond 2, 3:45
Matt Mitrione besegrade Philip De Fries via KO (punches) – Rond 1, 0:19
Brad Pickett besegrade Mike Easton via delat domslut (28-29, 30-27, 30-27) fight of the night
Diego Brandao besegrade Pablo Garza via submission (arm-triangle choke) – Rond 1, 3:27
Akira Corassani besegrade Robbie Peralta via enhälligt domslut (30-27, 30-27, 29-28)
Underkortet
Reza Madadi besegrade Michael Johnson via submission (arm-triangle choke) – Rond 3, 1:33, submission of the night
Tor Troeng besegrade Adam Cella via submission (rear-naked choke) – Rond 1, 3:11
Adlan Amagov besegrade Chris Spang via enhälligt domslut (30-27, 30-27, 30-27)
Conor McGregor besegrade Marcus Brimage via TKO (strikes) – Rond 1, 1:07 KO of the night
Ryan LaFlare besegrade Ben Alloway via enhälligt domslut (30-27, 30-27, 30-27)
Tom Lawlor besegrade Michael Kuiper via submission (guillotine choke) – Rond 2, 1:05
Papy Abedi besegrade Besam Yousef via delat domslut (29-28, 28-29, 29-28)

Biljättintäkter
Totalt drog UFC in $2,71 miljoner i biljettintäkter. Endast UFC 85 (Matt Hughes vs Thiago Alves i mainevent) har haft högre biljettintäkter för en UFC gala i Europa. Men mot fjol årets publiksiffra på 15,428 var bättre än årets som slutade på 14,506.
källa: fightermag.se

Matchkortet UFC 161


Huvudkortet
Titelmatch i bantamvikt: Renan Barao vs. Eddie Wineland
Lätt tungvikt: Mauricio Rua vs. Antonio Rogerio Nogueira
Lätt tungvikt: Rashad Evans vs. Dan Henderson
Tungvikt: Pat Barry vs. Shawn Jordan
Kvinnlig bantamvikt: Alexis Davis vs. Rosi Sexton
Underkortet
Weltervikt: Jake Shields vs. Tyron Woodley
Lättvikt: Sam Stout vs. Isaac Vallie-Flagg
Tungvikt: Stipe Miocic vs. Soa Palelei
Lätt tungvikt: Ryan Jimmo vs. Igor Pokrajac
Bantamvikt: Dustin Pague vs. Yves Jabouin
Weltervikt: Sean Pierson vs. TJ Waldburger
Lättvikt: Mitch Clarke vs. John Maguire
Bantamvikt: Roland Delorme vs. Edwin Figueroa

Hela Rezas match


Tv4sport bjuder på hela Rezas match som kan ses här
Reza%20Madadi%20vs%20Michael%20Johnson%20i%20UFC-galan

Reza Madadi – In it to win it


UFC 158 – Ja, det var det, det!


Alla som är gamla nog att minnas den mer eller mindre legendariska julkalendern med Tage Danielsson – Herkules Jonssons storverk – ler säkert igenkännande när ögonen faller på rubriken till detta blogginlägg. Huvudpersonen i den julkalendern var ju en liten grabb som bytte roll med sin pappa och som alltid avslutade varje avsnitt med just de orden. “Ja, det var det, det!”

Samma bevingade uttryck kan användas om den gångna helgens holmgång inom UFC. Vi snackar givetvis om UFC 158: St-Pierre vs. Diaz som mullrade loss i Bell Centre i den kanadensiska staden Montreal i lördags kväll lokal tid. Montreal är för övrigt hemmaplan för en av krigarna som fajtades i ringen, nämligen titelförsvararen Georges “GSP” St-Pierre. Han ställdes som sagt mot utmanaren Nick Diaz. Utmanaren i fråga hade för övrigt hängt på låset under väldigt lång tid i akt och mening att få till en titelmatch mot GSP, så man kan ganska enkelt förstå att det var på förväntansfulla fötter som Diaz klev in i ringen för att äntligen få gå sin efterlängtade match mot GSP.

Tyvärr hade han inget för det eftersom GSP vann på enhälligt domslut med siffrorna 50-45, 50-45, 50-45. Diaz var – lindrigt uttryckt – väldigt bitter efter sin till synes nesliga förlust och ett citat från en intervju efter matchen med Fox Sport säger allt. ”Like I said, um, I’m trying to retire. I’m trying to get out of this gig but I would like a re-match. I think I could beat you, I really do. I think I can beat you. I think I can stop your takedowns the first two rounds and you’ll have to fight me the whole fight – I think I can beat you. You know, I’m not hurt. He hits like a woman, you know. I want a fucking re-match!”

Dana White har för övrigt redan pekat ut Johny Hendricks som näste utmanare för GSP. Hendricks som alltså vann sin match mot Carlos Condit tidigare under kvällen i Bell Centre. Kvällens snyggaste insats måste nog ändå anses vara den stjärnsmäll som Jake Ellenberger fick in på sin motståndare Nate Marquardt tre minuter in i den första ronden. För denna grandiosa KO renderades Ellenberger 50 000 USD och utmärkelsen Knockout of the night. Den gode Jake uttryckte för övrigt en förhoppning om en titelfight i bantamvikt efter sin seger.

Sammanfattningsvis kan vi bara konstatera att UFC 158 blev en mycket underhållande och sevärd gala. Nu är det bara några veckor kvar innan UFC landar i Sverige igen. Next stop: UFC Sweden, så att säga! Vilken fantastisk folkfest som väntar i Globen.

Inför UFC 158: St-Pierre vs Diaz


Nu är vi återigen inne i en period när de olika UFC-galorna duggar tätt. För två veckor sedan kopplade Ronda Rousey sin grymma armbar på Liz Carmouche och tvingade henne till submission när de två amazonerna skrev UFC-historia under UFC 157 när den första fighten mellan två kvinnor inom UFC gick av stapeln. Nu är det alltså dags igen för ännu en UFC-gala, närmare bestämt UFC 158 och den här gången är det åter till det väl använda konceptet med matcher mellan enbart män som gäller när Georges St-Pierre ska försvara sitt mästarbälte i weltervikt mot utmanaren Nick Diaz. Den gode GSP är ju som bekant tillbaka i ringen igen efter att under väldigt lång tid ha varit knäskadad.

Alla miljontals GSP-fans över hela världen har alltså en helt unik chans att få se sin hjälte göra upp med Diaz i ringen natten mot söndag, svensk tid. Att UFC 158 arrangeras i GSP:s hemstad Montreal i Quebec, Canada gör ju inte saken sämre direkt. Hemmapubliken kommer nämligen att gå bananas när deras hemmason vandrar in i Bell Centre Arena för att med publikens massiva stöd i ryggen försvara sin titel.

Det blir en fight och en gala att verkligen se fram emot. Carlos Condit, Nick Ring och Dan Miller är ju bara några exempel på andra namn som kommer att fajtas under helgens gala i Montreal.

Don´t you miss it!

Ronda Rousey vann på sin berömda armbar


Jodå, det gick som alla hade förväntat sig i den allra första matchen mellan två kvinnor i UFC. Ronda Rousey stod pall och infriade alla de enormt höga förväntningar som fans över hela världen hade på henne. Hon vann på sin berömda armbar. Till slut. Men hon fick slåss som en galning för att vinna. Liz Carmouche, marinkårssoldaten som stod för motståndet i ringen, lyckades faktiskt bjuda på riktigt hårt motstånd och hade till och med så när lyckats med det som ingen annan av Rouseys tidigare motståndare har mäktat med. Carmouche lyckades nämligen fånga Rousey i en konstig form av rear naked choke ganska tidigt i den första ronden och fick även in en rejäl högerspark på Rousey innan det hela var över. Efter att ha fått ner Carmouche på mattan så kom till sist det mer eller mindre oundvikliga och numera patenterade armgreppet som har blivit Rouseys signum. Hon fick in sin armbar och Carmouche – som nog i det läget insåg att det var kört – klappade ut sig. Den första fighten mellan två kvinnor i UFC var slut 4:49 in i den första ronden. Mästarbältet i kvinnornas bantamvikt hänger fortfarande runt Ronda Rouseys midja. Den här matchen blev därmed den längsta i Ronda Rouseys karriär som fighter. Alla andra har varit slut efter max en minut.

Om du vill se matchen mellan Ronda Rousey och Liz Carmouche så kan du klicka här.